Digitala fotspår snart viktigare än jobbintervjun

Vad gillade du på Facebook alldeles nyss? Snart kan det vara vad en rekryterare tittar på när du söker jobb, snarare än vad dina referenser säger om dig. ”De digitala fotspåren möjliggör en mycket noggrann bedömning av en människas psykologiska egenskaper”, säger den amerikanska forskaren Michal Kosinski, som talar på Stockholm Talent Summit i dag.

 

 

Att mäta en människa – idag är det fullt möjligt. Vad du gör på internet går att följa, dina ”gilla” och kommentarer på sociala medier kan snabbt ge exempelvis en rekryterare en tydligare bild av vem du är. Du bär med dig mejlen hela tiden och i vissa program går det snabbt att se för avsändaren om du har läst eller inte läst ett meddelande. På armen bär du kanske ett aktivitetsarmband som mäter alltifrån hjärtslag till hur långt du har gått den dagen, och jobbdatorn har koll på hur aktiv du egentligen är och hur mycket datorn är i vila.

Idag arrangeras Stockholm Talent Summit av Företagsuniversitetet på Fotografiska i Stockholm, en konferens med fokus på rekrytering och arbetsliv. En av talarna är Michal Kosinski från Stanford university. Han forskar på personlighetsbedömningar genom digitala spår och leder en grupp om 150 psykologer som arbetar med att analysera mönster i åtta miljoner Facebook-profiler.

 

Michal Kosinski säger att rekrytering i framtiden inte längre kommer att handla om tester och intervjuer, utan om reella observationer om vad vi till exempel har gillat och delat på nätet.

”Att titta på vad en blivande medarbetare gillar på Facebook ger en mer exakt bedömning av denne än vad referenter och även familjemedlemmar ger.”

 

För många kan nog dessa framtida rekryteringsmetoder låta ganska skrämmande. Finns det något positivt med dem, som du ser det?

”All teknik kan missbrukas, och en viss oro för det egna privatlivet kan vara berättigad. Å andra sidan tycks dessa rekryteringsmodellerna vara mer exakta och mycket mindre fördomsfulla än vad någon människa någonsin kan vara. En rättvis och korrekt bedömning från början kan bidra till att minska risken för att sexism, rasism och åldersdiskriminering påverkar arbetsmarknaden och även sådant som tillgång till utbildning, hälsovård och rättssystem.”

 

Tror du att insikten om hur mycket som går att utläsa om oss från våra ageranden på sociala medier kommer att göra oss mer återhållsamma i framtiden?

”Vi är mitt i den digitala revolutionen och där finns ingen återvändo. Men istället för att stänga våra Facebookkonton, vilket skulle vara rätt meningslöst ändå, så bör vi fokusera på att ta fram policies som ger användarna inflytande över hur deras data lagras och används. Det är viktigt att stärka förtroendet mellan användarna och de digitala plattformarna, och göra det möjligt för de sistnämnda att använda uppgifterna om oss på ett ansvarsfullt sätt som gör våra liv ännu bättre.”

En annan av talarna på Stockholm Talent Summit är Sarah Green Carmichael, senior redaktör på amerikanska affärsmagasinet Harvard Business Review. I sitt arbete har hon fördjupat sig i hur ny teknik påverkar ledarskapet och arbetsmarknaden i stort.

”Tekniken ställer helt nya krav på arbetsgivarna. Att bli observerade förändrar människor, och det måste man som chef vara medveten om. Det kan vara positivt och göra medarbetare mer effektiva, men det kan också bli hämmande för kreativiteten”, säger hon.

 

Att lära sig att koppla ner blir bara viktigare och viktigare, menar Sarah Green Carmichael. Och det gäller både chefer och medarbetare.

”Mycket forskning visar att vi alla behöver utveckla en identitet utanför jobbet. Vi behöver vårt privatliv, och det gör oss ofta mer kreativa och lösningsorienterade sedan när vi är tillbaka på jobbet.”

 

”Därför måste vi ha även digitala pauser, och det räcker inte med att sänka ljudet på telefonen. Bara att höra den vibrera någonstans i bostaden kan räcka för att hjärnan ska gå igång.”

 

Sarah Green Carmichael säger att chefen är den som sätter normen. Denne måste därför inse att de anställda kan reagera väldigt olika på exempelvis ett mejl som skickas sent en lördagkväll. För många människor är det stressande, även om man inte läser mejlet just då. Men bara att se att chefen arbetar så sent på en helg riskerar att skapa en känsla av dåligt samvete hos den som varit ledig.

”Det kan leda till att kreativiteten dämpas och stressen tar över. För en empatisk, medveten chef ska inte detta behöva bli ett problem, men det är viktigt för arbetsgivarna att inse att det är helt nya krav som ställs nu.”

 

Källa: weekend.di.se